Sök på hela sajten

Typografi

 

Frågor och svar

Ibland dyker det upp frågor om blysättning eller annan äldre grafisk teknik. De frågor och svar som kan vara intressanta för en större allmänhet publiceras här.

 

Hur tjocka var tunn och tjock spatie i förhållande till fyrkanten?

En tjock spatie hade tjockleken 1,5 punkter och en tunn spatie hade tjockleken 1 punkt, oberoende av grad. I den vanligaste brödstilsgraden, korpus (10 punkter) var alltså en tjock spatie lika med 3/20 fyrkant och en tunn spatie 1/10 fyrkant.

 

I den normalplan för svensk antikvakast som är avbildad i Svensk uppslagsbok finns, förutom "fyrkanter", "halvfyrkanter", "1/3 fyrkanter", "tjocka spatier" och "spatier", markerade "kvadrater" och "halvor". Vad var det?

Alla de nämnda termerna står för utslutningstyper, d.v.s. typer som är lägre än bokstavstyperna och därför inte lämnar avtryck på papperet. Kvadrater var utslutning med bredd på 2, 3 och 4 cicero, och de användes bland annat för att fylla ut utgångsrader i slutet av stycken. "Halvor" står i det här sammanhanget för halva slitsor, d.v.s. kvartsfyrkanter. "Slitsa" var ett äldre ord för halvfyrkant, det normala ordmellanrummet under 1800-talet.

 

Man hade tydligen en kast, det vill säga fackindelad låda, för varje typgrad av ett typsnitt. I den anglosaxiska typografin hade man i stället en "case" för versaler och en annan för gemener. Är det därför olämpligt att på svenska använda termen "kast" för engelskans begrepp "case"? Det kan vara praktiskt i sådana specialiserade termer som "kastokänslig" om programspråk där till exempel "antal", "Antal" och "aNtal" bara är tre olika sätt att skriva samma identifierare, inte tre olika identifierare.

Varje kast innehöll en stil, d.v.s. en grad av en viss snittvariant av ett typsnitt. Detta gäller för alla länder. De kaster som användes för sättning av brödtext var stora och tunga, och för att göra dem hanterliga delade man upp dem i två halvor. I Tyskland och Sverige var kasten delad i en vänster kasthalva och en höger kasthalva, vilka båda hade versaler upptill och gemener nedtill. I England och USA var kasten delad i en övre och en nedre kasthalva. Var och en av dessa kasthalvor kallades "case", och den övre och den nedre kasthalvan bildades således "a pair of cases". Den övre kasthalvan ("upper case") innehöll versaler och kapitäler, medan den nedre ("lower case") innehöll gemener. Benämningarna "upper case" och "lower case" har sedan överförts från lådan till innehållet i lådan. Den engelska termen "case" i den överförda betydelsen motsvaras inte av "kast" på svenska. I stället använder man termen "skiftläge", som har motsvarande betydelse i skrivmaskinsvärlden. "Case sensitivity" heter därför "skiftlägeskänslighet" på svenska.

 

Är "brödtext" och "löpande text" samma sak, eller kan man med "brödtext" mena allt som sätts med den typgrad som används för löpande text, inklusive poesi, tabeller, matematiska formler och figurtexter?

Brödtext är bara den huvudsakliga löpande texten i en publikation. Rubriker, ingresser, bildtexter, fotnoter, tabeller, formler, register, förteckningar och liknande ingår inte. Möjligen kan själva poesin i en poesibok betraktas som brödtext.

 

Enligt Svensk uppslagsbok är 1 typografisk punkt = 1/2660 m, enligt Nationalencyklopedin är 1 didotpunkt = 0,376 mm. Skillnaden är 0,16 promille. Vilken encyklopedi har rätt?

Den typografiska punkt som användes vid blysättning i Sverige, didotpunkten, var exakt 1/2660 m, alltså 0,3759 mm. Det mått som anges i Nationalencyklopedin är avrundat till tre decimaler.

 

Följande namn på typgrader framgår av Svensk uppslagsbok. Finns fler? Vilka av dessa fortfarande i bruk?

3 p brilliant
4 p diamant
5 p perl
6 p nonpareil
7 p kolonel
8 p petit
9 p borgis
10 p korpus
12 p cicero
14 p mittel
16 p tertia
20 p text
28 p dubbelmittel
36 p kanon (uttal?)
48 p konkordans, fin missal
60 p grov missal

Andra namn har förekommit för några av graderna, exempelvis "mignon" för 7 p och "sekunda" för 20 p. Av de vanliga graderna saknar listan bara 24 punkter, "tvåcicero". Större grader än de ovannämnda angavs som multipler av petit eller cicero: 7 petit = 56 punkter, 8 petit = 64 punkter, 6 cicero = 72 punkter, 8 cicero = 96 punkter osv. "Kanon" har betoningen på första stavelsen. Inget av dessa namn används i dag för att ange typgrader – man anger måttet i punkter i stället.

 

Vilket system för typografiska mått används nuförtiden mest i Sverige, didot-punkter, point+pica, metersystemet?

Vid digital textproduktion anges grad och radavstånd i postscript-punkter som är lika med 1/72 tum (0,3527777 mm). Övriga mått anges i millimeter.

 

 

© Cercurius AB 2013–2024 — Uppdaterad 2019-02-26

Översätt sidan!

Madeleine Lars

 

besökare

sedan 2013-08-01