Översätt sidan!
Sök på hela sajten
Sajtkarta
Aktuellt
Om oss   Kontakt

Cercurius.se / Om oss / Övrigt om Madeleine
Start
Hypnoterapi
Tidigare liv
Astrologi
Drömtolkning
Healing
Kurser
Språkliga tjänster
Ordlistor
Typografi
Böcker/Skriftalster
Lexikonlänkar
Övriga länkar

 

Listor
Fotoalbum
Sockerberoende
 
 
 

sidvisningar

sedan 2013-08-01

Om oss

 

Övrigt om Madeleine

Varken Lars eller jag hade barn från tidigare. Jag är stor kattälskare och har haft katter under större delen av mitt liv, och genom mig har nu även Lars blivit en kattälskare. Under några år reste vi väldigt mycket och tog hand om andras djur: vi åkte utomlands och passade katter när ägarna var bortresta, och när vi var hemma hjälpte vi olika kattorganisationer genom att ta hand om katter som behövde ett tillfälligt hem. Det var underbart att kunna ha katter både utomlands och hemma!

Men nu har vi dragit ner på resandet, för nu har vi egna katter igen. En av de hemlösa katter vi tillfälligt fick ta hand om var dräktig och födde sina ungar hos oss, och en av ungarna var fast besluten att stanna hos oss... Tills vidare behåller vi även mamman.

 

Melissa och Celeste

Våra högt älskade katter Melissa och Celeste.

 

Jag har bott utomlands i sammanlagt över tio år, i Frankrike, Finland (två gånger) och Tyskland.

Numera är vi bosatta i Stockholm, men vi reser så mycket vi kan. Distansarbete, distansstudier, internet, lågprisflyg – det är en fantastisk tid vi lever i med tidigare oanade möjligheter.

Språk har alltid varit mitt liv, både mitt yrke och min hobby. Och om språk är mitt liv är studier den livsluft jag behöver för att kunna andas, utan den förtvinar jag. För en kunskapstörstig språkälskare var det därför en stor förmån att ha ett yrke som översättning, där man ständigt utvecklas och får nya kunskaper och samtidigt kan hålla sina språk aktuella. Efter 35 år i yrket hade dock villkoren för översättare försämrats så till den grad att det blev dags att byta inriktning, men min kunskapstörst har inte minskat. Mitt valspråk är:


En dag när jag inte lär mig något nytt är en förlorad dag.


Min största passion förutom språk och katter är datorer (främst programvara) och internet. Andra intressen är antiken, egyptologi, övrig historia, arkeologi, konst, religion, film, böcker, lexikografi, musik, rymden, psykologi, andlig utveckling och allt vad det innefattar, och mycket, mycket mer.

När folk får höra att jag kan finska frågar de alltid om jag är från Finland. (Lustigt nog är det aldrig någon som frågar om jag är från Tjeckien eller något annat land, bara Finland!) Svar: Nej, jag har inga finska rötter alls. Jag är helsvensk och har lärt mig finska på samma sätt som jag har lärt mig de övriga främmande språken: genom att plugga det och vistas i landet. Jag är oerhört fascinerad av både finska språket och Finland, finska är världens vackraste språk och Finland ett underbart land som de flesta svenskar vet alldeles för lite om trots att det var en del av Sverige i 600 år.

Björn Collinder har en språkvetenskaplig förklaring till att finskan är vacker:

"Talet består från musikalisk synpunkt av klanger, missljud och pauser. I det språkliga stoffet representeras missljuden av tonlösa frikativor och tonlösa tremulanter och av alla strupljud utom stämtonen. (---) Finskan ligger väl till i fråga om tydlighet och välljud. Den har bara ett väsljud, nämligen s, och det är inte något gällt s-ljud; det skär inte igenom som svenskans och lapskans s brukar göra. Finskans r-ljud är ett tydligt rullande fulltonigt tungspets-r. Finskan har klara övergångar mellan vokaler och konsonanter. Med frånvaron av tunga konsonantgrupper sammanhänger det förhållandet att finskan är det enda europeiska språk som i löpande tal har flera vokalljud än konsonantljud.

Finnarna talar i regel i ett jämnt böljade legato, som inte frestar till ett hetsigt tempo. De enkla ordstammarna är med få undantag tvåstaviga, och flertalet ändelser utgör en stavelse var. Detta gör att tankarna kommer mindre tätt i talflödet än vad fallet är i språk där de flesta av de vanliga orden är enstaviga. Finnen hinner tänka medan han talar och har därför lätt för att tala väl. (---)

Elias Lönnrot, som på gamla dar nyttjade svenskan som hemspråk, höll före att svenskan i jämförelse med finskan är ett så torftigt språk, att det är alldeles ogörligt att bibringa en svensk läsekrets en föreställning om de skönhetsvärden som den finska folkdiktningen rymmer."

(Ur: Finland i dag. Finskan som kulturspråk av Björn Collinder 1962, s. 63-65.)

Finskans vackraste ord är aalto (våg, bölja), har det fastslagits i tidskriften Suomen Kuvalehti efter omröstning och jurybeslut. Juryn enades om att ordet måste vara vackert både till det yttre och till det inre. Ordet aalto har poetiska associationer, men också modernare tekniska associationer till kommunikation. Ortografiskt ger det ett intryck av en långsam och rytmisk rörelse: det börjar med en ren, lång vokal aa-, samma linje fortsätts med slut-o:et och de binds ihop med två vertikala master. Skriftbilden i ordet aalto kan sägas motsvara betydelseinnehållet: -lt- är själva vågtoppen. Dessutom skadar det ju inte om man associerar till Alvar Aalto, en av Finlands största arkitekter.

(Den här motiveringen stod att läsa i Språkvård nr 4/2006.)

 

 

< Tillbaka till sidan "Om oss"


 

Bookmark and Share

Madeleine

 

 

© 2013-2017 Cercurius AB — Uppdaterad 2016-10-23